Jag kokade faktiskt knäck idag (bildbevis)

Hej igen!
Ikväll har jag sett på "Bonde söker fru" i tv.Det är en socker söt liten dokusåpa som är riktigt roande att se på.Och det var roligt att där var med en bonde som sökte en man!
(Det är icke stor skillnad på man och kvinna, men det lilla som skiljer är stort nog!)
Det är alltid roligt att se om man tycker att de väljer rätt livspartner.Men i denna säsong så tyckte jag att det enbart var en av bönderna som valde rätt.Men som sagt...smaken är som baken-delad!

Ikväll sitter jag här med socker begär igen.Jag äter inga stora mängder av godis.Men jag är så svag för riktigt fin mörk choklad med mintkulor, mint fyllning eller krispiga mintbitar i.Räddningen är som jag skrivit i ett tidigare inlägg här, mina Marianne karameller.
Och nu kommer julen med allt julgodis som medföljer den.Idag kokade jag knäck med hackad mandel i.
-Och jo da, jag lyckades!
Mitt knäck recept är mycket enkelt:
2dl strösocker
2dl grädde
2dl sirap
Och så hackar du så mycket mandel du känner för och kastar i när knäcken har kokat klart.
Det är lagom enkelt för en kvinna som mig som har tummen under foten när det gäller matlagning.Ibland undrar jag om jag är den ende i världen som kan misslyckas med att koka makaroner!För att inte tala om när jag försöker mig på att baka.När jag har hällt i smeten i sockerkaksformen och satt in den i ugnen och sedan tar ut den så får jag nästan använda förstoringsglas för att hitta min sockerkaka som ligger där i botten i formen lika platt som ett A-4 papper.
Eller varför inte smaka lite på Mezzzaninas ökända tjockskivade falukorvsbitar som är vidbrända på utsidan och råa inuti!
(Nu blev ni allt lite sugna va?)
Och om jag värmer något i en kastrull så kokar det alltid över.Sedan sitter jag där och svär över att jag just i den sekunden var tvungen att titta bort just när jag borde ha kunnat dra undan kastrullen istället så att det inte hade kokat över.Att skura spisen har för mig blivit en vana.
Men jag måste ju bara få stoltsera lite när jag nästan överlevde knäck koket idag!Jag klarade det!Jag klaradde det!!!(Fast med undantag av en brännskada på vänster handled stor som en femkrona.)Men lite extra krydda skall det väl vara på knäcken!

Idag vill jag tipsa om en bok/Film som kommit att fastna ordentligt i mitt hjärta.
"Stekta gröna tomater" skriven av Fannie Flagg.
Jag citerar bokens baksida:
Det har blivit sent i livet för Ninny Threadgoode.
Hon minns hur det var en gång och hon berättar om den vildsinta Idgie och hennes betydligt vänare väninna Ruth som drev kafé i den lilla sydstatsstaden Whistle Stop.
Åh, vilka goda stekta gröna tomater man kunde äta där!Och vilken härlig barbecue!
En gång inträffade det förstås ett märkligt dödsfall därnere.Mord sa man, men man hittade varken mördare eller kropp.Vad hände egentligen?Och hur gick det för de båda kvinnorna på kaféet?


Detta är en oförglömlig berättelse som gör sig bra både i boken och på film. Kvinnorna är både färgstarka och starka i sig själva och de är så underbart charmiga att jag nästan blir avundsjuk att jag inte känner dem privat och har dem i mitt liv som mina vänner.För att inte tala om hur lik Ninny Threadgood är min egen underbara (numera icke levande)mormor...
Boken är skriven 1987, så den har några år på nacken.Men jag tycker den är tidslös och värd att belysa på mer ställen än här i min blogg.Jag glömmer den aldrig!
God natt!