Hej igen!
Idag har det adventsfejats här.Jag har plockat fram ljustakar och annat som hör advent till.
Anette hjälpte mig att putsa lite fönster.Det blir nog jätte fint när allt är klart.
Men eftersom jag precis har flyttat in i min nya trea och äntligen fått upp gardiner och annat, så väljer jag att strynta i julgardinerna i år.
Jag tittade ut genom fönstret idag och såg flera grannar putsa sina fönster.
Så det är nog många som får bättre utsikt nu till advent!
Vi försökte få upp en hatthylla med hängare i hallen.Men efter en massa borrande så var det något inne i väggen som spärrade vägen för skruvarna.Verkar som något plaströr eller liknande.Så det var bara att ringa bovärden efter hjälp.Men han kunde inte komma förrän på Måndag, så vi får klara oss ett tag till utan hatthylla.
Sedan bakade vi två äppelkakor.Den ena skall jag skicka med till min sons bästa väns familj imorgon.De skall ha en middag där.Jag var bjuden dit, men känner mig tyvärr inte riktigt pigg, så jag får stanna hemma.Men sonen åker i alla fall.
Det känns så tomt när han inte är hemma.Det är som om en bit av mig själv fattas när han inte är här.Om jag fick bestämma så skulle han vara hemma alltid.Men han är stor nu och klarar sig mer och mer själv.
Jag tänker ofta på den dag då han någon gång kommer att flyga ur boet..Fy vad tomt det kommer att bli då.
Men kanske är det så att när man har haft en tonnåring hemma i ett antal år (med allt vad det nu innebär) så kanske att man längtar efter lite egentid.Vad vet jag?
Men som det känns nu så är jag som en lejoninna som vakar över min son och bara spinner och njuter av att ha honom i min närhet var dag.
Det är min son som ger mig saker att le åt.Det är min son som får mig att skratta.Det är min son som tar största delen av min tid.Det är min son som sätter färg på min tillvaro.Han färgar värden i alla nyanser med sina vackra blåa ögon och sitt kvittrande skratt!
Äh vad jag älskar honom!
God natt!
fredag 28 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Att du älskar din son är det ingen som kan ta miste om. Det är få barn som fått en sån underbar mor som du.Sen har han nog hjälpt dig att hålla humöret uppe i de motvindar som drabbat er. Men nu ser jag en ljusning i allt som händer.
Vad gäller adventsljusstakar och julpynt så blir det inte så stressigt för mig eftersom vi inte firar jul. Det enda jag sätter upp är lite ljusstakar och stjärnor i fönstret för att det är så vackert och så mysigt. Och det känns så skönt att slippa stressa runt allt annat som händer i jul.. ..hinna med att hälsa på den och den och inte missa den och den.. Men jag hoppas att vi kan träffas i jul och spela spel och äta gott.. ..fast inte julmat då.
kram
lillan
Skicka en kommentar